MOTALA MUSEI & HEMBYGDSFÖRENING

Motala Museiförening bilades 1911. Initiativtagare var handlanden Hjalmar Flodin, amatörfotograf, fågelkännare och fågelvän. Han kallade i november 1911 till sig sex kända Motalaherrar för att överlägga att åstadkomma en sammanslutning för tillvaratagande och vårdande av museiföremål i allmänt tillgänglig lokal. Samtliga närvarande beslöt vid detta tillfälle att bilda Motala Museiförening Som grundläggande museiföremål skänkte Hjalmar Flodin sin rikhaltiga zoologiska samling av fågelägg samt uppstoppade fåglar - mestadels sådana som förekom i Motalas fauna. Att lösa lokalfrågan stod från början i frögrunden och man lyckades innan årets slut få en tillfällig lokal genom statsfullmäktiges beslut att hyresfritt upplåta den ena av rådhusets flyglar till museum. År 1913 kunde museet visas för allmänheten för första gången. Sedan 17 juni, 1984 har museet sina lokaler på Charlottenborgs slott.
Motala Hembygdsförening bildades 1953.

År 1969 sammanslås Motala Musei förening och Motala Hembygdsförening till Motala Musei- & Hembygdsförening.
Föreningen har idag 850 medlemmar.
Utöver Motala Museum i Charlottenborgs slott driver föreningen Motala Industrimuseum vid gamla Motala Verkstads område sedan 1997 samt museilägenheterna i den så kallade raden inom Motala verkstadsområde.
För att sköta föreningens angelägenheter finn styrelse samt fem kommittéer med följande intresseområde.

Kulturhistoriska kommittén och programkommittén: planerar olika arrangemang, såsom hembygdsaftnar, konstutställningar med såväl lokala - som rikskända konstnärer, musikunderhållningar, upplevelsevandringar på slottet samt barnteater. Kommittén ansvarar och vårdar museets fasta utställningar och föremål. Dessa består av bl.a. Sophia Isbergs världsberömda träsniderier, en av landets största privata dockskåpssamlingar, Hjalmar Flodins fågelsamling och därutöver en våning med konst- museets egen samt inlånad från flera av landets konstmuseer.

Foto- och dokumentationskommittén: dokumenterar och arkiverar tidningsurklipp och foton. Det finns ett från föreningens sida att allmänheten så småningom via ”Kultur Östergötlands” hemsida skall få tillgång till museets bildbank. Kommittén är mycket intresserad av foton från hembygden och tar gärna emot sådana om någon har övertaliga.

Industrikommittén: reparerar och restaurerar och visar maskinföremål och tillverkningar från Motala verkstad samt äldre Motalaindustrier. Dokumenterar även ritningar och fotografier från dessa industrier. Kommittén ansvarar förvisningar av museet. Industrimuseets arkiv finns tillgängligt för forskare och övriga intresserade via internet www.motala-industruímuseum.com.
Museet är beläget i en av de gamla verkstadsbyggnaderna på Motala Verkstads område. Här kan du se Lima-traktorn – Sveriges första bandtraktor, Motala verkstads första lok ”Carlsund” från 1862 (deposition från Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle) och strålkniven m.m.

Torpkommittén: dokumenterar gamla torp och underhåller informationsskyltar vid dessa samt genomför annonserade vandringar till de olika torpen.

Redaktionskommittén: ansvarar för föreningens årsskrift ”Motalabygd”. Skriften tillsändes samtliga förenings medlemmar och finn även till försäljning. Kommittén är tacksam för bidrag till årsskriftens innehåll.

Styrelsen 2010 utgöres av:
Håkan Frisk, ordförande
Sture Egberth, vice ordförande
P-G Andersson, sekreterare
Elisabeth Johansson, kassör
Katrin Andrén
K-G Rubertson
Bertil Thorén
Gert Holmberg
Ove Pettersson
Elisabeth Ihlenius

Musieförståndare: Tina Tybring Andersson