Motala Musei- & Hembygdsförening


Motala Museiförening bilades 1911
. Initiativtagare var handlanden Hjalmar Flodin, amatörfotograf, fågelkännare och fågelvän. Han kallade i november 1911 till sig sex kända Motalaherrar för att överlägga om en eventuell sammanslutning för tillvaratagande och vårdande av museiföremål i allmänt tillgänglig lokal. Samtliga närvarande beslöt vid detta tillfälle att bilda Motala Museiförening Som första museiföremål skänkte Hjalmar Flodin sin rikhaltiga zoologiska samling av fågelägg samt uppstoppade fåglar - mestadels sådana som förekom i Motalas fauna.

Läs mer om museets tidiga historia.
 
Att lösa lokalfrågan stod i början i förgrunden och man lyckades innan årets slut få en tillfällig lokal genom statsfullmäktiges beslut att hyresfritt upplåta den ena av rådhusets flyglar till museum. År 1913 kunde museet visas för allmänheten för första gången.Sedan 17 juni 1984 har museet sina lokaler på Charlottenborgs slott. Motala Hembygdsförening bildades 1953.
Läs mer om museets senare historia.

År 1969 sammanslås Motala Museiförening och Motala Hembygdsförening till Motala Musei- & Hembygdsförening. Föreningen har idag drygt 700 medlemmar. Utöver Motala Museum i Charlottenborgs slott driver föreningen Motala Industrimuseum vid gamla Motala Verkstads område sedan 1997 samt museilägenheterna i den så kallade raden inom Motala verkstadsområde.

För att sköta föreningens angelägenheter finns styrelse samt fem kommittéer med följande intresseområden.

Kulturhistoriska kommittén och programkommittén planerar olika arrangemang, såsom hembygdsaftnar, konstutställningar med såväl lokala som rikskända konstnärer, musikunderhållningar, upplevelsevandringar på slottet samt barnteater. Kommittén ansvarar för och vårdar museets fasta utställningar och föremål. Dessa består av bl.a. Sophia Isbergs världsberömda träsniderier, en av landets största privata dockskåpssamlingar, Hjalmar Flodins fågelsamling och därutöver en våning med konst - museets egen samt inlånad från flera av landets konstmuseer. 2015 invigdes en arkeologiutställning som visar utgrävningarna vid Motala Ströms utlopp ur Vättern.

Foto- och dokumentationskommittén dokumenterar och arkiverar tidningsurklipp och foton. Kommittén är mycket intresserad av foton från hembygden och tar gärna del av sådana från allmänheten.

Industrikommittén reparerar och restaurerar och visar maskinföremål och tillverkningar från Motala verkstad samt äldre Motalaindustrier. Den dokumenterar även ritningar och fotografier från dessa industrier. Kommittén ansvarar för visningar av museet. Industrimuseets arkiv finns tillgängligt för forskare och övriga intresserade via internet www.motala-industruímuseum.com.
Den ansvarar även för ett eget museum som är beläget i en av de gamla verkstadsbyggnaderna på Motala Verkstads område. Här kan man bl.a.se Lima-traktorn (Sveriges första bandtraktor), Motala verkstads första lok Carlsund från 1862 (deposition från Sveriges Järnvägsmuseum, Gävle) och strålkniven.

Torpkommittén dokumenterar gamla torp och underhåller informationsskyltar vid dessa samt genomför annonserade vandringar till de olika torpen.

Redaktionskommittén ansvarar för föreningens årsskrift Motalabygd. Skriften tillsänds samtliga föreningsmedlemmar och finns även till försäljning. Kommittén är tacksam för bidrag till årsskriftens innehåll.

Charlottenborgs slotts historia
På gården Kråksten, som tidigare tillhört Motala kungsgård, lät nu Ludwig Wierich Lewenhaupt uppföra ett renässansslott i tre våningar. Platsen vid Motala ström, som på den tiden slingrade sig fram med många forsar, var synnerligen naturskön. Slottsbygget gav prov på den tidens måttfulla och gedigna byggnadskonst. En stor slottspark anlades med trädgårdar och vackra lindalléer. Ludwig namngav slottet Charlottenborg, tillägnad sin unga
maka Charlotte. Ludwig erhöll vidare ett s.k. soulagement ”(gottgörelse)” för dess trogna och tappra krigstjänster, som det lydde i ett kungligt brev
17 september 1664. Det här innebar att ytterligare 19 hemman i Östergötland underlades Charlottenborg.

Familjelycka på Charlottenborg. Ludwig och Charlotte tog nu sitt vackra och ståndmässiga Charlottenborg i besittning. De trivdes storligen på denna natursköna plats vid Motala Ström. Till egendomen hörde en mångfald verksamheter bl.a. två mjölkvarnar, en såg, tre humlegårdar, kostlig äng och mulbete samt skönt laxfiske i strömmarna och i sjön Boren.

Paret Lewenhaupt upplevde här, med sin växande barnaskara, sina lyckligaste år. Fem av parets åtta barn föddes på Charlottenborg, några av barnen
dog dock i tidiga barnaår. Släkten Lewenhaupt ägde slottet fram till att Baronen Israel Lagerfelt inköpte frälsesäteriet Charlottenborg för trettontusen riksdaler år 1790, han framstod som en skicklig och driftig företagare, Charlottenborg var av allt att döma ganska förfallet. Med energi, målmedvetenhet och betydande penninginsatser, rustade han undan för undan upp och moderniserade ekonomibyggnader, kvarnar, smedjor och sågverk etc. Själva slottsbyggnaden blev föremål för en gripande renovering och förändring.

Det gamla renässansslottet med tre kupor på vardera sidan och fem höga skorstenar, fick nu med Lagerfelts försorg den ”nyklassiska” stil som det har
än idag.

Motala Stad blir ägare till Charlottenborg.
År 1959 sålde dåvarande ägare Eric Widell stärbhus Charlottenborgs egendom, med en areal bestående av 2.856.00 kvm till Motala Stad. Köpesumman 2.850.000 kronor. Eric Widells, hustru får bo kvar så länge hon finns i livet.
Motala kommun överlåter år 1984 dispositionsrätten av slott och park till Motala Musei & Hembygdsförening. Charlottenborg i dag museum med olika utställningar i slottets salar.